Tvångstankesmedjan

Den här killen ÄR min generation:



Klädstilen, den ironiska dansen, sarkasmen, föraktet för allt som är mainstream, bristen på entusiasm...Det hade lika gärna kunnat vara jag. Eller typ vem som helst av mina vänner.

Ett flak öl á 24 0,5-litersburkar
5 heineken
En flaska explorer
2 flaskor Törley

Nu ska detta förvisso delas på tre personer, men ändå. Dock: valborg kräva dessa drycker!



Ölen på bilden har ingenting med texten att göra

Personer som avfärdar andras åsikter med att de är PK. För det finns ju på allvar ingen som kallar sig feminist eller tycker att homosexuella ska få gifta sig, då följer man bara det Politiska Etablissemanget (tm). Jo tjena. Människor som kallar andras åsikter för PK vill gärna ge sig själv en underdog-stämpel, fight the power, typ. Synd bara att ingen går på det. Once a pucko, always a pucko, liksom.

...kommer jag förmodligen ha samma dygnsrytm som nu.

Nu ska jag gå och lägga mig, imorgon är det upp med tuppfan som gäller. Ring och väck mig och dö.

Människor som aldrig lägger på "nästa kund"-pinnen efter sig när de handlar, så att man måste vänta aslänge med att börja lasta på sina egna varor, alternativt försöka sträcka sig förbi den hänsynslöse jäveln för att få tag på pinnen. Vet hut, tamejfan.

Fanfiction är vad det låter som: fiktion skriven av fans. Utgångspunkten är redan existerande böcker, TV-serier, filmer, datorspel eller whatever, som man sedan vidareutvecklar på olika sätt. Man kan skriva fanfiction som tar vid där ens favoritserie/favoritfilm/favoritbok slutar, eller hitta på helt egna historier innanför berättelsens ram. Det kan handla om saker som hade kunnat hända i själva historien, men utanför huvudberättelsen, eller helt bortse från originalverkets handling och hitta på en helt egen historia, som man tycker att det borde vara. Ibland kan man flytta en hel berättelses karaktärer till ett helt nytt ställe, till exempel förlägga Harry Potter-personerna till en icke-magisk värld. Fanfiction som går utanför den ursprungliga berättelsens ramar, på ett eller annat sätt, kallas AU, en förkortning för alternate universe. Ursprungshistorien kallas för canon, och fanfiction kan alltså vara antingen canon eller non-canon.

Det finns flera underkategorier till fanfiction. En av dem är slash, vilket är det jag i princip uteslutande läser. Slash är berättelser där man parar ihop två (eller flera, om man så önskar) av historiens manliga karaktärer, till exempel Legolas och Aragorn i "Sagan om Ringen", eller Harry och Draco ur Harry Potter-böckerna. Slash kallas slash på grund av /-tecknet som infogas mellan de karaktärerna som parats ihop, t.ex. Harry/Draco. Relationer mellan kvinnliga karaktärer kallas för femme-slash, medans heterosexuella relationer kallas för het (som kort för heterosexual, inte som varm).


(Bildkälla)

Det finns flera olika genrer inom fanfiction. Till exempel fluff, som är extremt romantiska och gulliga fics, angst, som är emo-iga och ångestfyllda, crack, som är humor och songics, som är fanfiction baserad inte bara på ett redan existerande fiktivt universum, utan också på en sång.

Fics kan vara olika långa. En väldigt kort fic som i princip saknar handling kallas för drabble, historier som enbart är ett kapitel långt (vanligtvis kring 1000 ord) kallas one-shot, berättelser med två kapitel kallas two-shot. Vanligtvis lägger man upp berättelserna kapitel för kapitel, man skriver alltså ett kapitel, lägger upp det när det är färdigt, skriver nästa, lägger upp det och så vidare. Detta gör att det finns väldigt många övergivna fics där författaren inte orkat slutföra historien. Dessa kan adopteras av andra författare, om den urpsrungliga skribenten ger sin tillåtelse till det.

En vanlig missuppfattning är att fanfiction i allmänhet och slash i synnerhet bara är sexberättelser, men det är i själva verket en minoritet av alla fics som handlar om sex. De allra flesta är noveller om hur huvudkaraktärerna ur ens favoritbok eller -film råkar ut för nya äventyr, blir förälskad i andra karaktärer, skaffar familj, skiljer sig eller whatever. Kvaliteten på berättelserna är varierande, från de som är bättre än originalet till de som skulle kunna vara skrivna av 9-åringar. Men där finns för det mesta något för alla.

Vill man läsa fanfiction är fanfiction.net en i princip outtömlig källa till alla möjliga böcker, filmer, TV-spel, datorspel ochsåvidare med alla möjliga slags konstellationer, berättelser och kvalitet.

Jag räknar ner dagarna till Valborg. Vet inte om det är hälsosamt att se fram så mycket emot en dag som för min del enbart kommer gå ut på alkohol och nikotin (kanske lyckas jag klämma in lite umgänge däremellan), men vad tusan. Vi har alla våra laster. På fredag, då jävlar!

Det här är bland det roligaste jag sett på youtube. Ever!



Nej, min humor är inte mogen. Where's the fun in that?

Ännu en arbetsdag lagd till handlingarna. Idag har jag sträckläst Lisa Magnussons blogg, ätit lunch och svalt årets första fluga. Ett väl uträttat dagsverke, om du frågar mig.

Så var det ny vecka igen. Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det, så jag låter bli att känna efter.

Som tur är kan Kimura Takuya göra vilken dag som helst bättre.

Det blev inget Sims, istället blev det Glee-fanfiction, flygplanskrascher och en genomgång av Kurt Hummels twitter. Fint det med.

För övrigt fick jag nyss höra att Victoria ska föras till altaret av kungen på sitt bröllop. Fräscht. Men man kanske inte ska vänta sig så mycket av en familj som inte är en familj så mycket som de är en odemokratisk, bakåtsträvande institution som drivs av svenska folkets skattepengar.

Dagen efter är en bitch. Men ska man ha kul får man väl offra något, antar jag. Och cigaretterna var ju fina iallafall.

Nu: lax och potatisklyftor.
Sedan: Sims 3

Sportbar, sportbar gamle vän
med Spitfire i magen I'm on my way home
Micke han är on a little trip
och sen så kom en katt

Nu drar jag ut och dricker öl igen. Häpp!

Me likes watching people hurt themselves.



Och ja, jag tycker att AFV är roligt. Åtminstone när barn slår sig.

Människor som inte fattar ironi, hur kan de ens överleva i dagens samhälle? Borde inte evolutionen sett till att de dog ut någon gång på 90-talet? Men visst, att förstå att människor kan säga en sak men mena raka motsatsen kräver ju en tankeförmåga i flera led som kanske är för svår för människor som inte kan skriva och stava samtidigt.



Bildkälla

...att se ut som Harvey Twoface i bussfönstret och att få en plötslig längtan efter att spela Lego Batman med syster på fyllan.

Dessutom: Fröken E hjärta A. Sådetså.

Idag lyssnar jag på det här:



Och jag gillar't. Men det går inte komma ifrån att Alex Turner ser ut som en jävla tönt.

Nu skiter jag i snön och går och dricker öl istället. Take that, evil snow!

Sådärja.

Snö i april. Och man slungas tillbaka till novembers första flingor och kylan och mörkret och stelfrusna fingrar och vitpuffig andedräkt och svettiga bussresor och vinterhopplösheten. Hej då vårskor, jag hoppas vi ses snart igen.

Jag önskar jag hade mer pengar. Då skulle jag shoppa kläder och sno den här tjejens klädstil rakt av:



Först måste jag bara bli smalare och sötare.

Jag peppar som tusan på valborg. Öl i ekonomikumparken, billigaste bubblet på systemet, vårsolsbrända axlar, salongsberusning mitt på dagen, bakfylla klockan sju på kvällen, sojakorvar med tredje gradens brännskador, skräpinfernot i parken som är som bortblåst dagen efter. It's gonna be good.



Ekonomikumparken på valborg förra året.

Efter att ha suttit i någon timma och letat fram ett trevligt blogger-tema, laddat hem nämnda tema, laddat upp det och konstaterat att "bloggarkiv" helt plötsligt bytt namn till "arcivo del blog" samt att HTML-koder är helt omöjliga att leta i ger jag härmed upp. Bloggfan får väl vara ful. Den är åtminstone rosa.

Ibland funderar jag allvarligt om dagens ungdom verkligen kommer växa upp och bli Vanligt Folk. Nej, jag tänker inte på att de är ouppfostrade, egoistiska våldsverkare, sådant brukar gå över när man inser att det betalar sig dåligt. Jag tänker på deras, som det verkar, djupa oförståelse inför det svenska språket. "Det är du värld", "sköna hönor" och "extra ordinär" är alla uttryck jag stött på under de senaste fem timmarna, och alla uttryck som vill säga en sak men säger en helt annan. En eloge dock till uttrycket "extra ordinär", som lyckas uttrycka själva motsatsen till det som troligen var författarens avsikt. Hatten av och gud hjälpe oss alla.



Bildkälla

Nu för tiden är det väl mer eller mindre vardagsmat att unga tjejer (och även killar, men de får inte hälften så mycket uppmärksamhet) lägger upp lätt- eller avklädda bilder på sig själv på sina bloggar. Kommentarerna de får är omväxlande positiva och negativa, många "du är en jävla hora" som kontras med "du är bara avundsjuk för att hon har så snygg kropp", fast mindre välformulerade och med fler stavfel. Jag skiter ärligt talat i om folk lägger upp nakenbilder på sig själva, om de tycker att det är roligt så fine by me. Något som dock stör mig (förutom alla som skriver "du är en hora", men internethatare är knappast värda att lägga tid på) är alla som skriver "kul för dig i framtiden, du kommer ångra dig så himla mycket". Jag tror att i framtiden kommer alla åtminstone ha en nakenbild av sig själva på internet, fejkad eller riktig. Det kommer vara så vanligt att ingen bryr sig. Kom ihåg var ni hörde det först.

P.S. Boobies! ---> (.)(.)

Såg precis "(500) days of summer" med fina I. Söt film, med den klassiska konflikten hopplös romantiker vs. den smågalna men svåra. Den hopplöse romantikern är i 90 procent av indiefilmsfallen en kille, den smågalna svåra ungefär lika ofta en tjej. Den smågalna svåra är den spontana med söta klänningar som gör tokiga saker som att ropa fula ord i parken eller gör främlingar glada genom små, fina gester. Den hopplösa romantikern letar efter den stora kärleken som ska göra allting rätt. Ofta känner han för mycket och tänker för lite, men på ett fint och charmigt sätt.

Jag avskyr den smågalna svåra. Inte nog med att hon ofta är sådär ofarligt galen som bara tjejer får vara, hon är inte sällan infantiliserad och så oerhört vän att det blir fånigt. I princip alla indiekillar drömmer om den smågalna svåra flickan, med mörk page (indiekillar vill aldrig ligga med blondiner) som ler under lugg mot honom. Det är så klyschigt att man vill spy.

Jag har egentligen inte särskilt mycket till övers för den hopplösa romantikern heller, människor som bara är känsla brukar ofta hamna fel. Inte sällan gör de slut med någon för att det inte riktigt känns rätt, men hur rätt ska kännas vet de inte riktigt. Men man vet åtminstone var man har den hopplösa romantikern. Han kommer alltid följa sin känsla, och känslan är ofta rätt förutsägbar. Den smågalna svåra är bara tråkig. Hon är galen på ett tillrättalagt sätt och svår på ett "jag vill inte ha ett förhållande, jag vill vara en fri själ"-sätt, fast sen vill hon visst ha ett förhållande i slutändan. Det vore väl en sak om de här klyschorna bara existerade i filmvärlden, men alltför ofta spiller de över i verkligheten. Folk åtrår de smågalna svåra och de hopplösa romantikerna, och det leder i princip aldrig till att leva lyckliga i alla sina dagar.

Man kan älska Summer eller Amelie på filmduken, men förvänta dig inte att det ska vara likadant i verkligheten. Du kommer bara bli besviken.

Efter att ytterligare stått öga mot öga med en för mig ångestframkallande aktivitet belönar jag mig själv med fina I och Merlin på SVT Play. Ute regnar det men här inne är det ganska mysigt och gårdagskvällen var bra och trevlig på alla vis. Nu: kramas.

Öl, halloumigratäng och glass med fina vänner, sedan ÖG's. In i dimman.

Om man inte har något bättre för sig kan man söka på "multitrack" på youtube. Underhållande sysselsättning som säkert skulle kunna räcka hela dagen om man så ville. Nu råkar jag tyvärr ha bättre saker för mig, så jag ska snart slita mig för att ägna mig åt tråkigare uppgifter.

Mina multitrackfavoriter:



Den här killen har fantastiskt hår och ett likaledes fantastiskt röstregister.



Den här tjejen är mest bara talangfull.

Jag har en tendens att fastna i grejer. Nu senast är det munhygien. Efter att ha bestämt mig för att enbart tandborstning två gånger om dagen och ett extra-tuggummi lite då och då inte räckte, införskaffade jag tandtrådsbyglar, fluorskölj och tungskrapa. Nu är min mun så ren att man kan äta ur den. Eller något.

Tidigare fixeringar har varit min hy och mitt hår. Vi får se vad nästa blir.

Om jag skulle skriva min egen fanfiction, skulle den börja så här:

Ron Weasley didn't know which was worse: realising he was gay or realising he was in love with his best friend.

Fortsättningen är dock högst oklar, kanske skulle den också inkludera Blaise Zabini i rollen som gay Slytherinförförare.



Match made in heaven.

För att inte tänka på den alltför tysta telefonen ägnar jag mig åt avancerat distraktionsarbete, i form av hemsidor, bloggar, sista säsongen av Greek och nya avsnitt av Glee. Det funkar sådär.

Distraktionsexempel:



Källa: http://verydemotivational.com

Vad man kan göra för att göra sina medmänniskors bussresor lite behagligare (förutsatt att dina medmänniskor är som jag):

- sätt dig aldrig bredvid någon annan om det finns lediga dubbelsäten. Du kan tycka att det är tråkigt och stelt och svenskt bäst du vill, det gör det inte trevligare för din medpassagerare att behöva trycka upp sig mot bussfönstret för att undvika kroppskontakt med dig.

- betala inte med kontanter. Seriöst, varenda jäkla människa har en mobiltelefon idag och, surprise surprise, man kan köra sms-betalning på de flesta bussar nu för tiden och slippa fumla med pengar och växel i sjumiljoner år och göra att alla på bussen (och med alla menar jag mig själv) missar sin anslutningsbuss.

- om du är en skröplig gubbe eller tant med benstomme lika stabil som äggskal, res dig inte upp innan bussen har stannat. Jättebra sätt att undvika att bryta lårbenshalsen.

- förvisso ska man inte sätta sig bredvid andra i onödan, men människor som lite lätt panikartat byter plats så fort ett dubbelsäte blir ledigt någonstans i bussen framstår mest som otrevliga jävlar.

- nej, din barnvagn får inte plats bland de tre andra barnvagnarna som redan finns på bussen. Vänta på nästa.

Mina tips är gratis. Läs och lär.

En skicklig skådespelare skulle kunna säga ovanstående rubrik på minst tjugo olika sätt. Jag är ingen skicklig skådespelare, så för mig blir det mest ett romantiskt suckande.

Promenader som blir till öl vid ån som blir till nationskväll som blir till planer för fredagen.

Och snart är det sommar.

Vakna, duscha, klä på, sminka, äta frukost, kolla mejlan, borsta tänder, föna håret, packa väskan.

Rutiner får världen att gå runt. Och det är fortfarande ohemult tidigt.

Jag har insett att mitt liv inte kommer återgå till det normala förrän jag har sett klart alla säsonger av Greek. Snygga och vältränade fratboys är helt enkelt lite mer spännande än min för tillfället högst otillfredsställande tillvaro.

Och snart börjar det här igen:



I loves my tv-showses.

Denna bloggs enda syfte är att hindra mig från att totalt grotta ner mig i min egen bitterfittigghet. Eller se till att jag inte blir galen.

För övrigt heter det våldtäkt, inte våldtäckt. Lär er eller dö.