Tvångstankesmedjan

Dum jävla dag. Ångest och flyttpackning. Glee tar för lång tid att ladda hem. Buffy känns torr och fadd, hon ligger med Spike och jag tycker inte att det är det minsta kittlande. Grå jävla höst som egentligen inte är så grå utan solstrålande och färgsprakande, men jag vill tro att den är grå så jag låter gardinerna vara fördragna. Det löser sig alltid, men tiden fram tills dess är alltid outhärdlig. Hur fan ska man prata när självföraktet stockar sig i halsen och pop-ångesten är omnipotent. Men visst blir det bättre. Det blir alltid bättre.