Tvångstankesmedjan

Jag är extremt dålig på att ta och bibehålla ögonkontakt. Särskilt med människor jag inte känner så väl. Detta kommer sig från att jag var ett väldigt blygt barn som sällan vågade möta någons blick, och sen har det liksom bara hängt med. Det är bara det att när jag undviker ögonkontakt samtidigt som jag inte längre är blyg framstår jag mest som socialt märklig, alternativt ointresserad. Jag har dessutom en tendens att fästa blicken snett bakom den jag pratar med, vilket får denne att vända sig om för att se vem jag pratar med/om, något som egentligen bara är okej om man är skelögd. Jag är inte skelögd, och det händer mig cirka en gång om dagen.

Jag försöker tänka på att ta ögonkontakt med folk, men det är a) svårt att hela tiden komma ihåg att "justja, man ska se folk i ögonen när man pratar med dem" och b) ganska obehagligt att stirra folk i ögonen när man inte riktigt är van vid det. Detta gör att jag fortsätter stirra på icke-existerande människor bakom folks ryggar, alternativt ned i mitt eget knä, när jag pratar med folk. Så därför undrar jag: hur gör man för att hålla ögonkontakt med folk medan man pratar med dem? Och hur får man det att bli naturligt?

Mvh
Tacksam för svar.