Tvångstankesmedjan

Lauren är senaste tillskottet i Glee, and I fucking love her. Hon är brottare, har ett självförtroende to die for och är Pucks nya kärleksintresse. Och visst blir det ibland lite fnissigt när hon säger saker som "I know I'm the hottest piece of ass in here", men grejen är att jag vet inte om det är seriens fel eller om det är mina egna fördomar som säger att tjocka tjejer inte kan ha bra självförtroende eller tycka att de är snygga. Tjocka tjejer i tv-serier får sällan särskilt framträdande roller, och om en sådan är med är det ofta för att någon smal tjej ska lära henne tycka om sin kropp. Det är sällan eller aldrig någon som blir kär i tjocka tjejer, och de porträtteras ofta som sexualitetslösa eller översexuella. Här har skaparna istället valt att göra den tjocka tjejen till hon som får skolans player på fall, och istället för att hon går under av tacksamhet för att någon kille överhuvudtaget kollar åt henne väljer Lauren att göra livet svårt för Puck genom att säga att han minsann inte är "ready for this jelly" utan måste visa sig värdig först. När Puck försöker vinna hennes gunst genom att sjunga en låt om hur mycket han gillar stora kvinnor blir Lauren knappast imponerad, utan kallar dett istället för "offensive". Inget bullcrap om att "big is beautiful" här inte. Lauren är förvisso storväxt, men det är inte hennes mest framträdande drag. Hon vill ha någon som gillar henne för den hon är, inte vara någons fetisch. Det är av denna och liknande anledning man inte bara kan avfärda Glee som vilken high school-såpa som helst. Visst, den levererar trötta plattityder och moralkakor och karaktärerna är ibland mer än lovligt lama, men någonstans där inne finns en subversivitet som då och då glimrar till och får mig att ivrigt invänta nästa veckas avsnitt.