Tvångstankesmedjan

Alltså, jag kanske var lite väl hård mot jasminriset. Det är ju ändå rätt gott. Luktar trevligt gör det också. Det kan få vara mitt nästbästa ris, för att kompensera för mitt till stora delar omotiverade hatpåhopp. Man ska inte skriva saker i affekt. Eller när riset kokar över.

Jag skrev ett långt inlägg om våldtäkt som jag sen raderade, för jag vet inte om jag riktigt är i stånd att uttrycka mig vettigt om ett såpass viktigt ämne just nu. Istället: jasminris är fan det sämsta riset. Det kokar alltid över, är kletigt med inte såpass kletigt att det kan ätas med pinnar på ett vettigt sätt och fastnar alltid i grytjäveln. Hädanefter blir bannemig långkornigt ris mitt förstahandsval, jag är färdig med att torka jasminriskladd från spisen.

Efter en finfin helg har jag kraschat med förkylning och ögoninflammation och kan eller vill inget annat än att slötitta på tv nedbäddad under täcket i soffan. Men en viss tenta sätter visst käppar i hjulet för den planen och istället får jag försöka hitta krafter jag inte har och en hjärna förklädd i sjukseghet och bita i det jävligt sura äpplet.

Jag vet. Det kunde varit värre. Det kan det alltid. Men det skiter jag i.

Det är fint när ens pojkväns intresse för medeltida räknemaskiner och ens systers absoluta ointresse för desamma någonstans kan mötas. Det kallas ölprovning, tror jag.

Insikt: smart blir trams baklänges. Kewl.

Idag är det fredag, efter en vecka som gått förvånansvärt snabbt trots snösammanbrott och vinterdepp. Ikväll kommer systrarna för ölprovning och tv-spel, imorgon kommer världens bästa Anna med finfint sällskap och sen blir det fest med grabbarna not-so-grus. Dessutom ligger temperaturen runt milda minus två just nu. Sammantaget ser det ut att bli en alldeles ypperlig helg.

Morgonen började med en dålig och en bra sak. Den dåliga saken: efter att ha gått upp extratidigt för att förbereda mig inför morgonens gruppmöte, fick jag i dörren på väg ut reda på att jag blandat ihop dagarna och att mötet var imorgon. Den bra saken: Detta gjorde dock att jag kunde krypa ned bredvid en lätt febervarm pojkvän och sova en timme till. Plus minus noll, med andra ord. Nu hoppas jag att resten av dagen hamnar på pluskontot.

Det här med att söka stipendier är en hel vetenskap. De vill ha reda på information om mig som jag knappt känner till själv. Därtill vill de ha information om sambon som jag definitivt inte känner till själv. Då får man höfta lite och hoppas på det bästa. 6 stipendier blir i alla fall sökta, nu är det bara att hålla tummarna och hoppas på att gratispengarna börjar rulla in.

Lisa Magnusson skriver om att tecknad barnporr inte är något att gnälla på i jämförelse med att tioåriga Willow Smith sjunger "I whip my hair back and forth". Och jag blir liksom lite less. Av två anledningar. Den ena är att man ens pallar applicera vuxensexualitet på barn ("whip my hair" är alltså slang för kvinnlig onani). Visst, om man vill kan man ju välja den tolkningen framför den mer uppenbara att den faktiskt handlar om styrka och frigörelse, men jag vet inte varför man skulle vilja göra det, annat än för att kunna förfäras över att barn sjunger om onani. Den andra är att Magnusson varit tydlig i sin ståndpunkt att tecknad barnporr inte alls är samma sak som autentisk barnporr, och att det är fel att förbjuda något för att vi äcklas av det, men sen faller på mållinjen genom att bara "en tioåring sjunger om onani, guuuuuud vad äckligt". Om tanken var att uppmärksamma det dubbelmoraliska i att vi fördömer det ena men inte det andra finns det bättre sätt att uttrycka detta än genom "vad i helvete! Ungen är alltså tio år".

Dagens låt: Amanda Blank - "Something bigger, something better".